Dikter Del 1

Stjäl inte mina texter - skriv egna!

Varför

Om jag bara kunde sluta gråta
Om jag bara kunde sluta älska
Hade det känts bättre då
önskar att någon kunde svara
Någon kunde trösta©Morticia
Men det känns som jag aldrig
Skulle kunna sluta gråta

© Morticia

Vinden som en frihet

En fläktande sommarvind styrker mitt hår
Som din hand en gång smekte det
And the wind blows wild again
Ett minne från en svunnen tid
Och tanken smärtar i mitt hjärta
Men du är fri nu
Som vinden©Morticia
Men jag minns hur du smekte mig
Dina händer mot min kropp
Så vackert och underbart
I don’t exist when you don—t see me
I don’t exist when you’re not here
Vinden blåser
Känslorna finns kvar

© Morticia

De som finns

Jag tror att det finns en viss sorts människor som inte bryr sig om tid och rum.
Som inte bryr sig om någonting tar lång tid eller kort tid, bara det sker så småningom.©Morticia
Sådana människor som inte är mottagliga för stress och hysteri.
Som bara njuter av att åka buss eller tåg fast det tar längre tid än det borde.
Som trivs med ensamheten och har svårt för att leva ett vanligt liv.
Dom bara flyter omkring.©Morticia
Människorna runt dom kallar dom annorlunda, extremister och idioter.
Dom själva bryr sig inte.
Lodisar, tattar, bohemer, dom har många namn.
Dom kallas Schizofrena, sinnessjuka, dom kallas dör det som människor är rädda för.
Men dom trivs med sitt liv, med musik, bild och konstigt liv.
Men ändå trivs dom.
Bland alla andra alltid.©Morticia
Dom är svåra att binda fast, nästan omöjligt att hålla dom kvar.
ändå trivs dom.
Men det är få människor som kan acceptera dom.
Dom verkar ju så flummiga.
Dom finns på samma buss, i samma hus.
Dom äter och andas.
Dom tvättar och lever som andra, men på ett annat sätt, på andra villkor.
Jag tror att det är det som är ovanligt, främmande som skrämmer.
Det är få människor som kan acceptera och leva med det som verkar konstigt,
de vill ju inte räknas till dom.
Men det är ingen av de rädda som vågar erkänna det, de försöker dölja det.
Låtsas att de inte bryr sig, ändå ser man att de lider av det.
Jag är kanske schizofren, knäpp, vad vet jag.
Men jag trivs med mitt sätt att leva.
Det annorlunda och konstiga.
Men jag njuter av att bara finnas till, av ensamhet och av musik.
Men det ska man dölja, ta bort.
För det är ju ett onormalt liv.
Men vad är normalt.©Morticia
Den frågan kan ingen svara på, även om många försöker så finns det inget svar.
Man får bara veta att det ska vara vanligt och normalt.
Det finns människor som inte kan leva med band och vara normal och vanlig.
Så jag blir hellre kallad sinnessjuk än kväver mitt liv för att bli vanlig.
För det varken kan eller vill jag.
För mitt liv är mitt liv.
Och ingen ska få ta det ifrån mig.

© Morticia

En vind

En vind
Så sval
Ett regn©Morticia
Så ljumt
En blick
Så varm
Och allt bara blir
Utan att tänka
Utan att se

© Morticia

Dröm

Dröm
Min vän©Morticia
När allt känns tomt
Och ingen ser
En tår
Så vacker
Men vem kan se
Hålet i själen
Smärtan
Tomheten

© Morticia

Vaddå?

En©Morticia
Tanke
En
Dröm
En
En vaddå?

© Morticia

Liten

Liten blomma
Så vacker
Som ett nyfött barn
Så oskyldig
Ensam
Så liten
Så skör
En skada
Och allt kan bli
Så stort
Så ont©Morticia
Så länge
Eller inte finns kvar
Bryt inte av blommar
Låt den leva
Så vacker
Så liten

© Morticia

I morgon

I morgon är det min tur
Kanske i morgon är det din tur
Kanske i morgon är det din älskades tur
Kanske
Så döm inte i dag©Morticia
För du vet inte vad som händer i morgon

© Morticia

Ett manus

Livet är som en teaterpjäs
Alla spelar sina olika roller
Ena dagen i harmoni
Andra dagen fulla av hat©Morticia
Ingen kan veta vem som gör nästa drag
Bara att det kommer att ske
För manusförfattaren tycks vara Schizofren
Ena dagen är manuset skrivit i kärlekens namn
Andra dagen handlar allt om ondska

Vem som spelar vad
Kan inte förutses av oss
Bara av någon högre makt
Vill vi verkligen veta
Vad som händer i morgon
Nästa vecka
Eller år©Morticia
Eller ska vi låta livet ha sin gång

© Morticia

Vem

Vem har rätt att säga vad som är fel
Vem har rätt att såra
Vem har rätt att skada någon annan
Vem har rätt att bestämma över någon annan
Vem har sådan makt ©Morticia

© Morticia

Undran

Vem är hon
Ser henne varje dag
Utan att egentligen se
Utan att veta©Morticia
Hon bara finns
Vakna på morgonen och se henne igen
Vem är hon
Med ögon
Med en blick
Som inte avslöjar något
Hon bara finns
Vem är hon

© Morticia

Hon flyr

Den flyende flickan springer
Den flyende flickan ler
Men bakom den leende masken det tårar i själen är
Som ingen ser©Morticia
För masken är så tät att hon knappt själv vet

Den flyende flickan springer
Den flyende flickan ler
Hon flyr från livet med en gråtande själ
Hon flyr bort för att slipps tänka på allt som skaver inom henne

© Morticia

Solblekt

På min tron av döende midnattsrosor
är jag en fånge
Glömd av de alla världar
som en gång©Morticia
var mina
I en viskning jag knappt kan höra
säger mina frusna ord
att alla de klara färger
som en gång
var mina
har bleknat bort i solen

Jag ser den nu främmande
oceanen från mitt fallna fönster
med en tidvattenström av kärlek
vars vågor krossar den känslan
jag aldrig mer ska få uppleva
därför lyckan
och glädjen©Morticia
det milda rosa sommarljuset
som en gång var mina
har bleknat bort i solen

Jag ser dit bort
till förvirringensstad
och bara ser
mina tårar markerar den tid
som förflutit
alla sekunder
alla timmar©Morticia
och en ensam liten duva
som flyger där
minner mig om den kärlek
den bild av den själ
som var min
och till och med
solen bleknar
bort

© Morticia

Annorlunda

En dag kommer livet att se annorlunda ut
En dag kommer jag att veta varför
Den dagen kommer jag
att se och
förstå©Morticia
och tänka

© Morticia

Min själ

Sitter och tittar på folket som springer därborta.
Skulle vilja springa där.
Vädra min själ och kanske tappa något som känns tungt.
Men mina ben skulle inte bära mig.
Min själ vill springa, men den sitter i en kropp som inte vill eller kan.
Så själen får nöja sig med att se på andra.
I nästa liv kan kanske min själ springa.
Den skulle behöva det.
Få vädras ut ordentligt.
Lyssna till vinden.©Morticia
Få springa ikapp med vinden.
Jag vill det.
Bara springa.
Men ni skulle bara skratta,
om jag berättade det.
Ni tror jag inte vill.
Att jag trivs med en kropp som binder mig.
Men ni tror fel.
Hoppas att min själ,
i dess nästa liv,
finner en kropp som kan springa.
Leka i vinden.
Vädra själen.©Morticia
Så livet inte blir så tungt.
Bara springa.
Det ser underbart ut.
Springa
Hoppa
Känna vinden
Springa ikapp med den.
Bara springa

© Morticia

Trygghet

Inom mig finns en stor klar källa av trygghet.
Men jag har gått vilse och kan inte finna den.
Inom mig finns också en brännhet eld av oro och längtan.
Jag vill bearbeta elden inom mig, men just nu är jag så fixerad av smärtan den skapar.©Morticia
Elden har bränt ett stort hål i mig.
Hålet värker.
Det är köttigt och blodigt, och fullt med tårar.
En stor gråt håller på att slita mig i stycken, men gråten kommer inte ut.
Vad menar jag med oro?
Ja, inte att jag går oroar mig för någonting.
Nej, inte alls utan vad jag tänker på är att jag har en oro i kroppen.
En sorts rastlöshet som håller på att driva mig till vansinne.
Det är den oron som driver mig att skriva, att måla, att lyssna på musik.
Och kanske till och med att leva.
Men det är samma oro som driver fram känslan som jag håller på att gå i bitar av just nu.
Känslan av att hela jag är ett stort blodigt sår.
I går kväll fick jag utlopp för samma känsla när jag satt ensam i mitt rum.
Och tankarna tvingade sig på mig.
Känslan tog sig uttryck i en vild och krampaktig gråt.
Denna känsla paralyserar och gör mig totalt handlingsförlamad.
Jag är inte kapabel att göra någonting, förrän jag drivit ut känslan ur kroppen.
Det gör så ont.
Jag kunde lika gärna placera mig i en arena, och låta vilda djur slita min kropp i stycken.
Men det är inte vilda djur som gnager på mig inifrån, utan mina egna tankar.
Som sliter min själ i stycken.
Jag har inte en chans att fly undan för djävulskapet finns inom mig själv,
och man kan inte fly ifrån sig själv.
Jo, ett sätt finns.
Att förgöra sig, sluta existera.
Min egen hjärna kommer att tvinga mig att praktisera det sättet en vacker dag.
Vad menar jag med längtan?
Ja, inte menar jag att jag längtar till den dagen då jag ska göra det och det.
Nej, inte alls utan längtan för mig är att jag hyser intensivt behov av att leva,
det vill säga, uppleva så mycket som möjligt, att få nya erfarenheter,
att känna större och större glädje.
Längtan innebär också att jag strävar efter gemenskap.
Och är rädd för den ensamhetskänsla som varje,
människa hur många vänner hon eller han än har
hyser inom sig ibland.
Jag är just nu lamslagen efter yttre förhållanden en omotiverad ensamhets känsla.
Min längtan är också att behålla kärleken till människorna.
Och aldrig få en förbyttlig bitterhet och hatkänsla.
Hur kan man längta efter att leva?
är det inte det man gör hela tiden?
Nej, det är just vad man inte gör.
Tänk vad många dagar jag upptagit min tid med att bara överleva.
Hur många kvällar har jag inte tänkt - äntligen har jag blivit av med ännu en dag.
Jag klarade den dagen också.©Morticia
Man tycker att livet är meningslöst.

© Morticia

Tänk

Men tänk efter,
medan man sitter och tänker på livet,
så rinner livet ifrån en.
Man måste rycka upp sig.
Gripa livet i flykten.
Ibland är det lättare sagt än gjort.
Löjlig självömkan.©Morticia
Hålla huvudet ovanför vatten ytan.
Bara överleva är inte att leva.

© Morticia

Hur kunde ni?

Jag trodde på allt du sa
inte kunde väl du vilja skada mig
du sa ju att du älskade mig
Och att du bara ville hjälpa
Men idag vet jag bättre
även en som säger sig älska en
Kan skada och förråda
När man minst anar det

© Morticia

En liten stig

Jag har en dröm om att en dag finna vägen tillbaka, därifrån jag kommer.
Finna mitt ursprung och kärleken.
Men om den lilla stig någonsin ska träda fram i synligt skick och leda min vilsna själ hem,©Morticia
vet bara Gud.
Men drömma om att komma dit har jag alltid gjort.
Visserligen har jag bott här länge, men det är inte hemma för mig.
För mig är hemma det ställe där folk förstår och talar samma språk.
Och där jag passar in.
Här är jag en pusselbit utan plats i pusslet.
Om mitt hem verkligen är mitt hem,
vet jag inte.©Morticia
Men detta är inte mitt riktiga hem.
För jag förstår inte folkets språk.
Och de förstår inte mitt.
Så om jag finner mitt rätta hem så kan vi tala,
och förstå samma språk.
Här är jag en ständigt flykting,
som inte får fäste och kan leva.
Jag kanske är rädd för att misslyckas här.
Rädd för alla jag inte förstår.
Känner mig ensam.
Det finns inget band mellan mig och folket.
Men i mina drömmar lever tanken på mitt hem.
Och den lilla stigen dit.
På sätt och vis är ju detta mitt hem,
men jag bor ju bara här.
överleva
Men inte leva.
Ingen förstår vad jag säger.
Och jag förstår inte dem.
Men hemma i mitt hem ska allt bli bra.
För att leva i ett samhälle,
där jag inte passar in,
går inte.
Ingen orkar med en person som inte passar in.
Jag vill kanske inte passa in.
Men det tror jag.
Men i nätternas ljuvliga drömmar,
om stigen dit,
därifrån min själ kommer.
Där är jag inte annorlunda.
Lika med alla.
Men det är ju bara en dröm...

© Morticia

Huset

en gång ledde fram till huset
en grusgång, full med småsten
det knastrade under fötterna
vinden visslade i träden
det var mörkt©Morticia
skuggorna var svarta och rörde sig
långsamt
och sen hastigt

huset var alldeles mörkt
ingen hemma
inga lampor
helt öde©Morticia
en smäll hördes
hjärtat stannade

© Morticia

Respektera mig

även om jag inte blev den ni drömde
även om jag inte gör som ni vill
även om jag inte jobbar©Morticia
även om jag inte är så söt som ni vill
även om jag har svartfärgat hår och du kallar mig häxa
Så måste ni respektera mig
För att jag ska kunna respektera er

© Morticia

Runt

Allt känns så konstigt
Världen snurrar
Som en karusell runt runt runt
Till och med solen snurrar
Allt ser så konstigt ut
Alla ler©Morticia
Undrar varför

© Morticia

Panic

One of each
One of all
Without pain
In a strange world
Living a strange life
Seeing all the things
We’ll never seen before
Waking up in panic©Morticia
Feeling the head turns around and around

Telling us how to be
Telling us what life should be
Telling lies and lies©Morticia
And never with believe
I hate what they telling us
Lies and lies©Morticia
Do they believe in it themselves
Or is it just word
Word without truth
Just a lie

Waking up in panic
Feeling the world turning
Around and around
In my head
How much can I stand
Make me confused
Make me real©Morticia
They denying me
All of them©Morticia
Is it for real

Please
Tell me this is a lie
A foolish childish joke
Without any point
Please
Tell me that
Or just leave me here
Alone©Morticia
Without your lies
A goodbye
Eternal

© Morticia

Underbart

Visst är livet underbart
Moves
Likes like the ocean
Moves
Ingen sömn på 27 timmar
Astmaanfall©Morticia
åska
Huvudvärk
Like a million voices call my name
Like a million voices calling
Not now, not never again...
Fredag morgon
Solen skiner
(Ner me’ rullgardinen igen)
As the water come rushing in
Like the sea
As the water come rushing over
Dream of the flood
Fåglarna kvittrar glatt
(Krävs det vapenlicens för en ynka atombomb?)
Någon klipper sin gräsmatta
Någon startar en bil©Morticia
(Tillbaka till sängen, bara en liten stund till)
Moves
Likes like the ocean
Moves
Världen snurrar
(Underbara tabletter...)
She needs you like she needs her tranqs
Tell her where the rain will fall
Tell her where the sun shines bright
And tell her she can have it all
Today
Ingen förvirring©Morticia
Ingen överraskning
Trying to fight it
Down the river there’s a ship will carry you
Till drömmarna och molnen
In the violet hour to the violent sound
Do you feel your head is full of thunder?
Questions never end?
Sömn, bara en stund till
(Var är täcket?)
God knows everybody needs
A hand in their decision
Kvavt, varmt
För varmt
But however hard I want
I know deep down inside
I’ll never really get more hope
Or any more time
Väckarklockan ringer snart
Måste gå upp©Morticia
Moves
Likes like the ocean
Bara en dröm till
I dvala
I yrsel
and so we watch the sun come up
from the edge of the deep green sea
Livet är underbart
Eller hur?
When the water come rusing, rushing in
Moves
Många vägar
Många möjligheter
Vattnet tar sin egen väg
Like the ocean
Moves
Egen vilja
Stor makt
Nothing but a knife to live for
One life all I need
Give me one good reason
Världen snurrar runt mig nu©Morticia
Eller är det jag som snurrar i världen

© Morticia

Utan ord

Så tyst
Inte ett ord
Varför så tyst?
Som inte orden fanns©Morticia
Varför så fel?
Vad har jag gjort

© Morticia

Sansad

En sansad vy av liv
Så lagom
Så perfekt
Små söta hus på rad
Blommor i rabatterna
Inga maskrosor©Morticia
Så overkligt verkligt
Man kan till och med se det
På riktigt
Otroligt sansad vy av liv
Inget ogräs
Bara vackra blommor
Och i de små söta husen bor de
De sansade
Bakom skyddande fönster
Lever de, så rädda
För ogräs
Ingen får se vad som finns bakom gardinerna
Ingen får veta
Ty, då bli de sårbara
Om sanningen sprids
Som ett löv i vinden
Då Blottas de blommor
Och man kan se maskrosorna
Och de finns ju
Så gula
Så starka
Men så fel

© Morticia

Om en tanke

Ser du fågeln
Så fri
Så liten
Vinden lyften den högt
Vingarnas kraft...©Morticia
Och den bara flyr
Från marken
Undrar vad den tänker på
Om den tänker

© Morticia

Lyssna...

Varför kan du inte förstå?
Vill du inte lyssna på mitt liv?
Du är en väktare©Morticia
som vill ändra på
en människas sätt
För det finns gränser
på hur man får vara
Men låt mig leva på mitt sätt
som jag vill och trivs
Döda inte min själ
För då får du inte behålla mig
Du tror jag vill fly från dig
Men det gör jag bara den dagen
Då du dödat min själ

© Morticia

Okej

Okej
Jag lever än
Det trodde ni inte
(Knappt jag heller)
Men jag har
Aldrig gett upp
o i själen
så har jag©Morticia
odlat kraft
mot era fördomar
o ord
Men ni har ett gift
som kämpat mot
min existens
i alla mina år
Men jag är en
revolutionär©Morticia
Något man ska
straffas och pinas för
Man är inte rätt
Men jag lever än
Trots allt
Så ge upp
Ni lyckas inte

© Morticia

Kriget med mig själv

Jag vet att jag gjorde rätt
Man kan inte offra sig
i vilket krig som helst
Kriget om mitt liv
Jag vann mitt krig
Du vann ditt liv©Morticia

Vi kämpade mer mot varann
än för varann
Alla sa att jag sårade dig
Men du ville bara binda fast
Jag är en fågel som man inte
kan sätta i en bur

Så jag flög min väg
satte mig ner©Morticia
och började leva på nytt
som jag levt innan
Så akta mina vingar för
utan vingar inget liv

© Morticia

Bur av is

Sitter ner på marken och
tittar på folket som passerar
Alla är vackra på sitt sätt
olika men vackra
Och jag känner att de har
en värme, de barnen
som springer runt och leker
De är lyckliga i sommarens
dagar av värme och sol
Så kände jag något passera
men det är kallt och kyligt
jag blev rädd och ville fly
men det stoppade mig
Det fångade min själ i en
bur full av is©Morticia
denna varma sommar dag

© Morticia

Morfar

Dödens kalla sändebud
Kom en kväll till Dig
De tog Dig med
till himlen friheten och vilan
Efter en sjukdom så svår
Du nu i frid ska vila
Men Ditt liv vi alla ska minnas

Dödens kalla sändebud
Kom en kväll till Dig
De tog Dig med
För Du var så sjuk
Din kropp orkade ej
leva mer©Morticia
Din själ befriades från
Din sjuka kropp
Men Ditt liv ska vi alla minnas

© Morticia

Så

Tåren
så vacker
så varm
och tröstande
Tåren rinner
och bränner
min själ
i biter
Allt gör
mig
liten
och rädd
Snälla hjälp
mig nu
Jag vill
inte
gråta längre
Av allt
ni säger
och alla
era blickar
De sårar
mig©Morticia
Jag blöder
i min
själ

© Morticia

I en annan sfär

Jag skulle vilja sväva högt upp
- i en annan sfär
vara tyngdlös
Och bara finnas till i den friheten
Och slippa denna omänskliga
kyla som gör att själarna dör
i förtid©Morticia
Man känner den kylan ständigt
- vid varje steg
- vid varje andetag
Jag skulle vilja sväva högt upp
- helt i en annan sfär

© Morticia

Jag faller

Det gör så ont, men jag
vill inte börja gråta
För något inom mig drar
i min sköra själ
så jag faller
utan att något tar emot
Jag bara faller sakta
ner i den mörka kalla
avgrunden©Morticia
Ingen kommer att möta
mig där
För där finns inget
liv bara en kall
och ensam mörkerhet
Där ska min kropp
ligga, medan själen
gör sina tappra försök
att komma därifrån
Tappra smärtsamma försök
att fly från detta mörka liv i
ensamhet
Men om den lyckas är
en helt annan sak
Den orkar kanske inte
fly ur avgrundens djup
Den får kanske stanna
där i evighet

© Morticia

Sov

Somna lugnt
Låt drömmarna gripa dig
Var inte rädd
Ingen ska skada dig
Slut ögonen
Min vän©Morticia
Var trygg och lugn

© Morticia

In my eyes

Do you see the the love in my eyes?
Do you feel my love in the air?
Do you want me?©Morticia
Now and forever?
Or do you not feel the same?

© Morticia

In my dreams...

No-one can see whats inside a dream
And it fells good
Make me laugh©Morticia
Make me scream
No-one can see our dreams

© Morticia

En sista gång, bara vi

Jag ser djupt i dina mörka ögon
Medan du sakta utforska min kropp
Nu vill jag bara tiden ska stanna
Nuet ska vara förevigt
Aldrig sluta©Morticia
Men ändå vet jag att du snart ska gå
Detta är sista gången
"Håll mig nära" låt tiden stanna
Jag vet att du måste åka tillbaka nu
Jag önskar det kunde bli du och jag
Men Hon finns kvar
Dit du ska
Hon väntar på dig
Snälla tid, stanna
Låt oss bli vi
Tillsammans
Jag vill drömmarna ska bestå
Inte förintas som de måste
Tankarna flyter omkring
Varför? Varför?
Vi som haft det så underbart.

© Morticia

Du gjorde inte fel

Kvällen blir mörk och
natten omringar mig.©Morticia
Du ska veta att jag längtar efter dig
Och i min ensamhet
- jag tänder ett ljus.
önskar så intensivt att du vore här,
i min värld
Min saknad - jag undrar så.
Varför fann du det bäst att gå?

© Morticia

| Dikter del 1 | Dikter del 2 | Dikter del 3 | Dikter del 4 | Dikter |

Mina Texter - Index-sidan

UPP

Index - QuickIndex © 1982-2015 Morticia